Sök:

Sökresultat:

155 Uppsatser om Jensens Alfa portföljteori - Sida 1 av 11

Riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden,en studie om periodiseringsanomalin

I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhÄlla riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mÄtt som baseras pÄ graden av periodiseringars storlek. Detta dÄ tidigare forskning visar pÄ att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan pÄ bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvÀrderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettÄrig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehÄllande bolag med en lÄg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehÄllande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de tvÄ portföljerna, testas huruvida det gÄr att erhÄlla riskjusterad överavkastning genom anvÀndandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder pÄ att strategin Àr framgÄngsrik betrÀffande identifiering av förvÀntat köpstarka aktier, men att den dÀremot misslyckas med att sÀrskilja svaga aktier..

Att inte vÀlja, Àr det rÀtt val? : En jÀmförande studie av den Sjunde allmÀnna pensionsfonden och Sveriges mest valda premiepensionsfonder

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om AP7 uppfyller sitt mÄl att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjÀlp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jÀmföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger nÄgot under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till bÄde PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna Är 2013. AP7 har presterat en sÀmre riskjusterad avkastning Àn SIXRX och en bÀttre riskjusterad avkastning Àn en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

Sverigefonder - varför skiljer sig en del frÄn marknaden?

Syftet Àr att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femÄrsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. MÄlet Àr dÀrefter att hÀrleda avkastningen till en fondförvaltares förmÄga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmÄga. Detta med hjÀlp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte Àr att utreda i vilken utstrÀckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsÀttningshastighet. MÄlet Àr Àven att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmÄga.

Hur pÄverkas en fonds prestation av dess förmögenhet? : en studie av svenska fonder under perioden 2003-2008

Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror pÄ dess förmögenhet. Syftet Àr att se om smÄ fonder presterar bÀttre Àn stora (sett till riskjusterad prestation) och sÄledes Àr att föredra. Undersökningen innehÄller 21 stycken svenska fonder med inriktning pÄ nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mÄtt pÄ prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa anvÀnts. Undersökning har gjorts pÄ paneldata, tidseriedata och tvÀrsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv.

Är aktivpassivitet och ren inaktivitet lönsamma sparformer inom PPM? : En komparativ studie om vilken sparform som Ă€r mest lönsam 

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmÄtt, lönsamhet, vÀrderingsmÄtt, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPMSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som Àr mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie, som strÀcker sig frÄn 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata frÄn portföljernas fonder har anvÀnds för utrÀkning av olika vÀrderingsmÄtt. DÀrmed har ett jÀmförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnÄs.Slutsats: Resultatet pÄvisade att aktiv-passivitet med en högrisk Àr en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare fÄr en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 SÄfa som har fÄtt mycket utomstÄende kritik presterade vÀl i studien..

Aktiv fondförvaltning: Ger aktivt förvaltade fonder valuta för pengarna?

Fonder och fondsparande Àr nÄgot som berör nÀstan alla svenskar. Fondavgifterna som banker och andra fondinstitut tar ut för att förvalta kundernas pengar varierar dock stort. Forskare och debattörer har ifrÄgasatt huruvida de högre avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut jÀmfört med de passivt förvaltade dito verkligen Àr motiverade dÄ de inte anses ge nÄgot mervÀrde tillbaks till sina sparare. Syftet med det hÀr arbetet Àr dÀrför att undersöka huruvida de höga avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut Àr motiverade eller om en sparare istÀllet bör vÀlja de billigare indexfonderna. För att kunna svara pÄ syftet gjordes ett urval av tretton aktivt förvaltade fonder.

Spelar storleken roll? : En studie pÄ ETF:er och dess underliggande kapitalvÀrde

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populÀra som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser pÄ ETF:er likstÀllda aktier (ur ett vÀrdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier pÄ den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvÀrde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgÄngspunkt frÄn Banz (1981) som visar pÄ samband mellan investeringar i smÄbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (Àn motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats pÄ portföljer sammansatta pÄ momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek pÄ kapitalvÀrde Àr avgörande för en ETFs avkastning.

Fientliga förvÀrv : Michael C. Jensens teori om fientliga förvÀrv applicerad pÄ den svenska aktiemarknaden

Den hĂ€r kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvĂ€rv med bĂ„de framgĂ„ngsrik och ej framgĂ„ngsrik utgĂ„ng pĂ„ den svenska aktiemarknaden mellan Ă„r 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvĂ€rvssituationer pĂ„ de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgĂ„ngsrika och 20 ej framgĂ„ngsrika. Genom att imitera Jensens tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har konsekvenserna av de fientliga förvĂ€rven pĂ„ bĂ„de mĂ„lföretag och förvĂ€rvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjĂ€lp av mĂ„ttet överavkastning. Överavkastningen har vĂ€gts mot respektive periodstudies antal och dĂ€rmed har den vĂ€gda genomsnittliga överavkastningen rĂ€knats fram.

Internkommunikation över Öresund - en fallstudie av internkommunikationen pĂ„ den danska restaurangkedjan Jensens BĂžfhus Malmörestaurang

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur de anstĂ€llda pĂ„ Jensens BĂžfhus Malmörestaurang upplever att det Ă€r att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur frĂ„n ett annat land.Hur upplever de anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen att Jensens BĂžfhus, ett danskt företag, verksamt pĂ„ bĂ„da sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt pĂ„ Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie av Jensens BĂžfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen den bĂ€st lĂ€mpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen.I Jensens BĂžfhus vĂ€lkomstmapp och pĂ„ företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som prĂ€glat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska organisationsstyrning inte praktiseras pĂ„ Jensens Malmörestaurang dĂ€r intervjupersonerna upplever att de Ă€r pĂ„ samma nivĂ„ oavsett befattning.

VÀrdeinvesteringars utveckling i förhÄllande till aktieindex : En lÄngsiktig tillbakablick pÄ de nordiska aktiemarknaderna

Studien utreder om det Ă€r möjligt att utforma en vĂ€rdeinvesteringsstrategi utifrĂ„n ett fĂ„tal kriterier som frekvent ger bĂ€ttre avkastning Ă€n indexet SIXPRX pĂ„ de nordiska aktiemarknaderna. Genom en lĂ„ngsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till vĂ€rdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier anvĂ€nds fo?r att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest.

Uppdrag granskning : En utvÀrdering av Första, Andra, Tredje och FjÀrde AP-fonden

Den hÀr uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrÄn finansiell teori och tidigare forskning. HalvÄrsdata och information om fondernas allokering har samlats in frÄn AP-fondernas respektive webbplatser mellan Ären 2001 och 2009. Studien har anvÀnt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har anvÀnts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har anvÀnts för att undersöka huruvida fonderna har förmÄgan att förutse större marknadsrörelser.

MÀtning av fÀrgutveckling med mobilapplikation som indikator pÄ stressnivÄ

I saliv förekommer ett enzym, kallat alfa-amylas, som kan ge en fingervisning om en persons upplevda stressnivÄ. Förekomsten av alfa-amylas kan testas genom att lÄta droppa ett salivprov pÄ ett sÀrskilt slags filterpapper, som sedan fÀrgas klarblÄtt. Hastigheten pÄ fÀrgningen har visats kunna stÄ i förhÄllande till aktiviteten av alfa-amylas, och har tidigare mÀtts med fotodiod. Det hÀr arbetet har undersökt den tekniska görbarheten i att anvÀnda en mobilbaserad lösning istÀllet, detta för att öka tillgÀngligheten av att kunna utföra dessa mÀtningar. I arbetet har en lÀmplig mÀtmetod först sökts genom att analysera en datamÀngd med bildsekvenser tagna med mobilkamera.

FÄr fonder betalt för sina risker? : En jÀmförelse mellan smÄ och stora Sverigefonder

Fondsparandet har lÀnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt Àgnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning Ät aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen Àr tydlig, svenskar Àgnar sig allt mindre Ät att sjÀlva Àga aktier och har i stÀllet överlÄtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken pÄ en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare vÀljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

THE INDUSTRIAL BRAND MANAGER ? Product Manager and Brand Communicator.

The main objective of this thesis is to study the brand manager?s role within a global business to business (B2B) company. In order to meet the main objective we have chosen to study and analyse one global B2B company, Alfa Laval AB, Alfa Laval DK, Alfa Laval PL and its co-partners such as an advertising agency. We have also studied three global business to customer (B2C) companies, Mars, Unilever and Nestlé, to get a picture of brand managers? role and responsibilities within the B2C environment which is already quite far ahead in the development of the brand management thinking..

Investerande i hög direktavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden : En empirisk studie av investeringsstrategin Dogs of the Dow applicerad pÄ den svenska aktiemarknaden mellan Ären 2004?2010

Problemformulering: GĂ„r det att uppnĂ„ en signifikant Ă„terkommande överavkastning samt riskjusterad överavkastning i förhĂ„llande till den svenska aktiemarknaden genom systematiskt följande av investeringsstrategin ?Dogs of the Dow??Syfte: Syftet Ă€r att undersöka huruvida teorin ?Dogs of the Dow? Ă€r applicerbar pĂ„ den svenska aktiemarknaden i sökandet efter en signifikant Ă„terkommande överavkastning i förhĂ„llande till marknaden. Med detta hoppas det finnas en positiv differens av den riskjusterade överavkastningen gentemot index.Metod: Studien samlar in primĂ€rdata för empirin via SIX Trust, SIX Edge samt frĂ„n Riksbankens hemsida. SekundĂ€rdata hĂ€rstammar frĂ„n vetenskapliga artiklar uthĂ€mtade frĂ„n frĂ€mst JStor och EBSCO Host. Även studentlitteratur, tidigare studier utgör sekundĂ€rdata.

1 NĂ€sta sida ->